Där spänner viljan regnbågen

När platanträden vänder bladen
skymtar solen i molnskuggan
Och ler lojt åt ekorren
Som prövar vingar den aldrig fick

Vinden bär till den yttersta spetsen
av den yttersta regndroppen
som häftar vid det skiraste lövet

Där spänner viljan regnbågen
Från vägs början till ände
Och tiden säger: Det är du som för

Framtiden kan inte förloras
Den är din att fånga
Du dansar i vemod och dansar i lust

Bjud upp och in kärleken
Bjud in du vardande och kommande
Bjud fram den skugga som smeker
solstrimman som speglas i ekorrens öga
och leker i dina

Modet att sväva utan vingar har den som dansar
på den yttersta spetsen
av den yttersta regndroppen
som häftar vid det skiraste lövet

När platanträden vänder bladen
Bugar tiden, för dig